Anglosaxona linguo: Diferi inter la revizi

Kontenajo efacita Kontenajo adjuntita
Chabi1 (diskutez | kontributadi)
Chabi1 (diskutez | kontributadi)
Nula rezumo di redakto
Lineo 38:
=== Kelta influo ===
Tradicionale, on dicas ke Kelta influo en l'Angliana esabas mikra, kam indikas la mikra numero di vorti di ta origino, speciala komparata kun la vorti di Latina o Skandinava origino. Tamen, on rimarkis kelka posibla Kelta traiti en sintaxo en posa periodo a l'Ancien Angliana.
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
== Gramatiko ==
=== Fonologio
 
 
La tradiciona rekonstruktado dil fonologiala sistemo dil Klasik Ancien Angliana esas ica:
 
{| class="wikitable" style=text-align:center;
!  
![[Consonante bilabial|Bilabial]]
![[Consonante labiodental|Labio-<br>dental]]
![[Consonante dental|Dental]]
![[Consonante alveolar|Alveolar]]
![[Consonante postalveolar|Post-<br>alveolar]]
![[Consonante palatal|Palatal]]
![[Consonante velar|Velar]]
![[Consonante glotal|Glotal]]
|-
|'''[[Consonante oclusiva|Klusili]]'''
| style="font-size:larger;"| {{IPA|p&nbsp;&nbsp;b}}
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="font-size:larger;"| {{IPA|t&nbsp;&nbsp;d}}
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="font-size:larger;"| {{IPA|k&nbsp;&nbsp;g}}
| &nbsp;
|-
|'''[[Consonante africada|Afrikati]]'''
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="font-size:larger;"| {{IPA|tʃ&nbsp;&nbsp;(dʒ)}}
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
|-
|'''[[Consonante nasal|Nazali]]'''
| style="font-size:larger;"| {{IPA|m}}
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="font-size:larger;"| {{IPA|n}}
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="font-size:larger;"| {{IPA|(ŋ)}}
| &nbsp;
|-
|'''[[Consonante fricativa|Frikativi]]'''
| &nbsp;
| style="font-size:larger;"| {{IPA|f&nbsp;&nbsp;(v)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|θ&nbsp;&nbsp;(ð)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|s&nbsp;&nbsp;(z)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|ʃ}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|(ç)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|(x)&nbsp;&nbsp;(ɣ)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|h}}
|-
|'''[[Sonorante]]s'''
| &nbsp;
| &nbsp;
| &nbsp;
| style="font-size:larger;"| {{IPA|l, r}}
| &nbsp;
| style="font-size:larger;"| {{IPA|j}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|w}}
| &nbsp;
|}
 
Los sonidos entre paréntesis representan [[alófono]]s:
* {{IPA|[dʒ]}} es un alófono de {{IPA|/j/}} [[Geminación (fonología)|geminada]] o tras {{IPA|/n/}}
* {{IPA|[ŋ]}} es un alófono de {{IPA|/n/}} ante {{IPA|/k/}} y {{IPA|/g/}}
* {{IPA|[v, ð, z]}} son alófonos de {{IPA|/f, θ, s/}} respectivamente, entre [[vocal]]es o [[Modo de fonación|consonantes sonoras]]
* {{IPA|[ç, x]}} son alófonos de {{IPA|/h/}} en posición de [[coda (silábica)|coda]] tras vocales anteriores y posteriores respectivamente
* {{IPA|[ɣ]}} es un alófono de {{IPA|/g/}} tras vocal y, en un estado temprano de la lengua, en posición inicial de sílaba.
 
{|class="wikitable" style=text-align:center;
! rowspan=2 | [[Vokal]]i
! colspan=2 | Kurta
! colspan=2 | Longa
|-
! Fronta
! Dopa
! Fronta
! Dopa
|-
| '''Klozita'''
| style="font-size:larger;"| {{IPA|i&nbsp;&nbsp;y}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|u}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|iː&nbsp;&nbsp;yː}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|uː}}
|-
| '''Meza'''
| style="font-size:larger;"| {{IPA|e&nbsp;&nbsp;(ø)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|o}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|eː&nbsp;&nbsp;(øː)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|oː}}
|-
| '''Apertita'''
| style="font-size:larger;"| {{IPA|æ}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|ɑ}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|æː}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|ɑː}}
|}
 
 
== Bibliografio ==