Anglosaxona linguo: Diferi inter la revizi
Kontenajo efacita Kontenajo adjuntita
Nula rezumo di redakto |
|||
Lineo 38:
=== Kelta influo ===
Tradicionale, on dicas ke Kelta influo en l'Angliana esabas mikra, kam indikas la mikra numero di vorti di ta origino, speciala komparata kun la vorti di Latina o Skandinava origino. Tamen, on rimarkis kelka posibla Kelta traiti en sintaxo en posa periodo a l'Ancien Angliana.
== Gramatiko ==
=== Fonologio
La tradiciona rekonstruktado dil fonologiala sistemo dil Klasik Ancien Angliana esas ica:
{| class="wikitable" style=text-align:center;
!
![[Consonante bilabial|Bilabial]]
![[Consonante labiodental|Labio-<br>dental]]
![[Consonante dental|Dental]]
![[Consonante alveolar|Alveolar]]
![[Consonante postalveolar|Post-<br>alveolar]]
![[Consonante palatal|Palatal]]
![[Consonante velar|Velar]]
![[Consonante glotal|Glotal]]
|-
|'''[[Consonante oclusiva|Klusili]]'''
| style="font-size:larger;"| {{IPA|p b}}
|
|
| style="font-size:larger;"| {{IPA|t d}}
|
|
| style="font-size:larger;"| {{IPA|k g}}
|
|-
|'''[[Consonante africada|Afrikati]]'''
|
|
|
|
| style="font-size:larger;"| {{IPA|tʃ (dʒ)}}
|
|
|
|-
|'''[[Consonante nasal|Nazali]]'''
| style="font-size:larger;"| {{IPA|m}}
|
|
| style="font-size:larger;"| {{IPA|n}}
|
|
| style="font-size:larger;"| {{IPA|(ŋ)}}
|
|-
|'''[[Consonante fricativa|Frikativi]]'''
|
| style="font-size:larger;"| {{IPA|f (v)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|θ (ð)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|s (z)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|ʃ}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|(ç)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|(x) (ɣ)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|h}}
|-
|'''[[Sonorante]]s'''
|
|
|
| style="font-size:larger;"| {{IPA|l, r}}
|
| style="font-size:larger;"| {{IPA|j}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|w}}
|
|}
Los sonidos entre paréntesis representan [[alófono]]s:
* {{IPA|[dʒ]}} es un alófono de {{IPA|/j/}} [[Geminación (fonología)|geminada]] o tras {{IPA|/n/}}
* {{IPA|[ŋ]}} es un alófono de {{IPA|/n/}} ante {{IPA|/k/}} y {{IPA|/g/}}
* {{IPA|[v, ð, z]}} son alófonos de {{IPA|/f, θ, s/}} respectivamente, entre [[vocal]]es o [[Modo de fonación|consonantes sonoras]]
* {{IPA|[ç, x]}} son alófonos de {{IPA|/h/}} en posición de [[coda (silábica)|coda]] tras vocales anteriores y posteriores respectivamente
* {{IPA|[ɣ]}} es un alófono de {{IPA|/g/}} tras vocal y, en un estado temprano de la lengua, en posición inicial de sílaba.
{|class="wikitable" style=text-align:center;
! rowspan=2 | [[Vokal]]i
! colspan=2 | Kurta
! colspan=2 | Longa
|-
! Fronta
! Dopa
! Fronta
! Dopa
|-
| '''Klozita'''
| style="font-size:larger;"| {{IPA|i y}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|u}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|iː yː}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|uː}}
|-
| '''Meza'''
| style="font-size:larger;"| {{IPA|e (ø)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|o}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|eː (øː)}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|oː}}
|-
| '''Apertita'''
| style="font-size:larger;"| {{IPA|æ}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|ɑ}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|æː}}
| style="font-size:larger;"| {{IPA|ɑː}}
|}
== Bibliografio ==
|